fredag 4 mars 2011
Skruttiga luftrör
Liten Victor har haft hosta nästan oavbrutet sedan i början av december. Ibland en väldigt besvärlig sådan, men emellanåt har vi glömt bort att den finns där. Normaltillstånd, liksom. Till detta kan vi lägga femtioelva omgångar med hög feber i en dag eller en vecka åt gången och ungefär sjuttiotre kg snor.
De gånger vi har varit hos läkare har vi fått recept på slemlösande hostmedicin i kombination med värkmedicin, vatten, högt huvudläge på natten och mycket sömn.
Idag har vi varit hos läkare igen.
Liten Victor har bronkit och förmodad astma. Remiss till barnläkare. Flytande Bricanyl i recept så länge.
"Jamen, va skönt!" var min första kommentar. Om det nu visar sig vara förkylningsastma eller barnastma så går det att hantera och medicinera. Jag har själv haft lindrig astma (som växte bort) så det skrämmer mig inte. Bara gôtt att få veta vad det är.
Inte konstigt att hostmedicinen inte har funkat, när det var luftrörsvidgande han behövde - inte slemlösande. Nu hoppas vi på att hostan snart är ett minne blott.
Liten Victor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hosta är lurigt som du säger, svårt att identifiera vilken sorts hosta det är och ge rätt medicin tycker jag. Men vad skönt att få svar! Jag hade också astma när jag var liten, doktorn sa till oss att göra oss av med häsr, hund och katt, men det växte bort innan återbesöket...
SvaraRaderaNu blir han nog snabbt av med besväret, lille Victor!