Hjärt- och själ-spa del 2

(Del två dröjde lite längre än planerat, men jag har lyckats bli sjuk igen... Feber och svullen hals. Blä! Ja, ja, nån gång blir jag väl frisk.) Anna, Mia och jag har känt varann i tio år och vi delade arbetsrum i fem år, innan först Mia och sedan Anna slutade. De bästa fem åren i mitt yrkesliv, helt klart! Vi har träffats med och utan familjer under alla år, men sedan vi slutade arbeta ihop har våra samtal inte hunnit komma längre än till arbete, familj och husrenoveringar. Förra helgen hann vi äntligen förbi allt det där igen och hamnade i samtal om oss själva, våra drömmar och förhoppningar. Det är så befriande att känna att det är okej att säga vad som helst, utan att någon dömer en eller missförstår. De känner mig verkligen innan och utan, ibland nästan bättre än vad jag känner mig själv... Mellan allt prat och skratt hann vi både tillaga och äta smarrig mat. Färsk pasta, tomatsås, lufttorkad skinka, mozzarella, soltorkade tomater och basilika. Till det en härlig grönsallad med tomat, oliver, avocado. Mmm!

Lördagskvällen avlöpte annars i sällskap av vin och vinylskivor från 80-talet. Whitney Houston, Bryan Adams, Modern Talking, Pernilla Wahlgren, Culture Club... Schysst ackompanjemang till våra delvis nostalgiska samtal.

Vi sov länge på söndagen och fixade en härlig brunch innan vi styrde hemåt. Nybakade färskostbullar, äggröra, smoothie och en massa gott pålägg. Och lugn och ro. Och tyst.

När vi sedan stod och diskade hade vi kommit så långt i våra samtal så att vi kunde stå tysta bredvid varandra. DET var länge sedan! Annars brukar vi ha tre samtal igång samtidigt och bara bli klara med hälften...

Det var en helt ljuvlig helg, som gav ett överskott av lugn (som så väl behövs i vardagen).

Tusen tack, kära vänner, för att ni orkar lyssna och för att ni är så kloka och varma och nära.

Tusen tack, kära syster och svåger, för att vi fick låna er underbara tillflyktsort.