En sådan tur!

Kom att tänka på en gammal kärlek häromdagen. En som gjorde sitt bästa för att på alla sätt visa mig att han inte var bra för mig. Så rätt han hade! Jag vill inte tänka på hur mitt liv hade sett ut om jag inte hade Jonas vid min sida. Det är ju alldeles galet hur det bara kan bli så himla rätt. Alltihop. Så glad och stolt över min man och våra pojkar, även om jag ibland är en riktig surkärring som gnäller över det mesta och inte känner för att göra någonting och tycker att allt och alla är jobbiga. (Då är det ju egentligen mig själv jag är trött på, men det är killarna som får ta skiten.) Älskar dem gör jag alla dagar, alla år. Så länge som jag får.