För nästan exakt tre år sedan fick jag hem de finaste örhängena jag vet och jag har burit dem nästintill varje dag sedan dess.
Men så en dag...
Jag skulle ta av mig örhängena för kvällen, när jag plötsligt upptäckte att det ena hänget var borta! Ingen Hugo. Bara Victor kvar. Det kändes som ett dåligt omen, som om jag skulle tappa bort hela Hugo också. Hänget kunde ha försvunnit när som helst under dagen och jag blev bara sååå ledsen.
Jag visste förstås att det bara var att beställa ett nytt hänge från Amanda och så skulle jag strax kunna använda dem igen, men det kändes ändå så trist att det var borta.
...trodde jag...
...men så...
Min älskade man kom med Hugo i sin hand.
På golvet, i hallen, hittade han honom. Och det var precis som om han återfunnit själva barnet och inte bara Hugo-hänget. Lättnad och glädje i ljuv förening! Nu ska så bara örhängena till Amanda på fix, så finns snart barnen med mig, dinglandes i varsitt öra, hela dagarna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar