För drygt tio år sedan hittade jag en skokartong i en liten träkista med saker efter farmor och farfar. I skokartongen låg en hel hög med brev och det visade sig att dessa var skrivna av min farmor och farfar under beredskapstiden 1939-1942. Jag blev förstås nyfiken och började läsa dem.
Jag har aldrig träffat min farfar. Han dog flera år innan jag föddes och farmor blev tidigt dement, så när hon gick bort för ungefär femton år sedan hade
hon i praktiken redan varit borta länge. Egentligen kände jag inte henne heller, mer än som min farmor, som jag spelade kort med; som alltid hade GB Big Pack ischoklad hemma; som hade så fina bomullstussar i sitt sminkbord; som hade roliga köksredskap som vi fick leka med.
I dessa brev såg jag en möjlighet att lära känna en annan sida av henne och att även få en egen bild av farfar, som jag hört så mycket om. Det var inte alltid helt lätt att läsa breven till en början och ibland fick jag gissa mig till vad där stod, men ju fler brev jag läst desto lättare kunde jag tyda deras handstilar.
När jag läste breven, som låg huller om buller och ofta saknade datum, fick jag en massa funderingar som jag frågade pappa om och jag upptäckte en del saker som jag berättade om. Detta fick nog både pappa och hans tre syskon nyfikna på brevens innehåll. Ingen av dem hade läst något av breven tidigare.
För att göra det möjligt för dem alla att ta del av breven på bästa sätt bestämde jag mig för att transkribera dem alla och försöka organisera dem i någon slags kronologisk ordning. Med tanke på att det är nästan 200 brev tog det sin lilla tid, men för snart två år sedan blev jag klar. Då hade jag tidigare också hittat ett fotoalbum och en massa lösa foton i en påse i samma träkista där breven fanns.
Jag ville presentera breven så fint som möjligt och använde mig av sajten
Solentro,
där vem som helst kan skapa sin egen bok utifrån de mallar som finns. Till en början var det ganska krångligt att få ordning på alla text och få sidbrytningen att hamna rätt, men efter ett tag fick jag ordning på det och jag är hur nöjd som helst med resultatet. Det tog sin lilla tid att bli klar med alla bilder och sedan ordna breven så gott som möjligt i rätt följd, men för ungefär ett år sedan var boken klar.
Eftersom brevväxlingen visar den kärlek de delade valde jag ett rött omslag. På framsidan en bild på farmor och farfar, förmodligen tagen 1938 eller 1939. På baksidan en liten förklaring till innehållet:
Det kändes riktigt bra att sitta med boken i ena handen och brevhögen i den andra och veta att allt som står i breven nu är lättillgängligt för hela släkten. Pappa har gett sina syskon varsin kopia av boken och jag tror att det kändes speciellt för dem att läsa, särskilt för min äldsta faster som föddes under denna period som farfar låg i beredskap.
För att förtydliga och komplettera breven lade jag in foton av farmor och farfar tagna under de år då brevväxlingen pågick.
Både som historie- och svensklärare och som barnbarn tycker jag att det är så häftigt att läsa om deras kärlek och oro och omsorg. De uttryckte sig så enkelt men samtidigt vackert. "Min rare älskade gubbe" - låter inte det magiskt på något vis?
Boken blev nästan 250 sidor tjock och det finns ungefär fem bilduppslag. Här nedan syns bland annat deras bröllopsfoto.
Även om det emellanåt var lite krångligt att jobba med boken på Solentros hemsida, så är jag riktigt nöjd med slutresultatet. De flesta fotona i boken är "avfotograferingar" som jag gjort av originalfotona med min kamera, och jag var nog lite orolig över bildkvalitén, men det visade sig onödigt. Det är jättefin skärpa i dem. En funktion som tillkommit sedan jag gjorde min bok är sidnumrering - riktigt bra. Jag hade också önskat möjligheten att ha ett sånt där silkesband som bokmärke - det tycker jag känns vackert.
En rolig sak med Solentro är att man också kan sprida sin bok via deras hemsida. Jag tjänar inget på det, men det vore helt klart häftigt om någon skulle bli så intresserad att de vill ha en egen kopia av "min" bok, även om det nu inte är mina egna ord (mer än i för- och efterord). Och blir man bara nyfiken och vill läsa lite i den går det också bra! Gå in och kika
HÄR, vetja!
.JPG)
