Sjuka förberedelser

På lördag smäller det! Då vankas det 30-årskalas för maken. lokal fixad dryck fixat inköpslista skriven beställningar gjorda klädsel nästan fixad present nästan fixad make inte helt fixad Han är sjuk, eller ja, på bättringsväg, men ändå... Han var sjuk före påskhelgen, sedan frisk och så sjuk igen förra veckan, sedan frisk och sjuk igen (eller fortfarande) i helgen. Nu får han se till att bli helt bra, för det blir liksom inget roligt kalas om stjärnan inte är på plats. Han har för övrigt gissat på lokal - håhå, va roligt! Ovanför pizzerian i V-h:s centrum trodde han. Haha! Kan han aaaaaldrig lista ut! Eftersom han var med och köpte dryck, så har han förstått hur många som kan tänkas vara icke-chaufförer på lördag. Det gjorde honom väldigt konfunderad över antalet gäster... Hihi! Kan han aldrig gissa! Nu får han bara bli frisk, så att jag kan göra de sista förberedelserna utan att bli stöööörd... ...och så att vi kan kramas och pussas som vanligt.

Tillbaka

Åh, vad skönt det var att få sova länge på morgonen och duscha länge i en riktig dusch (inte stående i badkaret hållandes duschslangen) och sätta sig vid dukat bord frukost, lunch, middag. Jag var så hushållslat när vi var hos mor och far över påsken. Och det var så ljuvligt! Tack för att jag fick vara det. Nu är allt tillbaka i sina vanliga spår igen. Jag går upp tidigt med Victor, bygger lego med Hugo och skriver uppsats däremellan. Ja, jag är faktiskt igång. Gôtt! Men jag är fortfarande inte säker på att jag kommer att bli klar i tid... Två månader innan inlämning. Blä! Nervöst. Det blir vad det blir. Jonas har börjat skotta fram garageplattan - eller där det ska gjutas en garageplatta. Och Hugo har premiärgrävt i sandlådan, som äntligen töat fram. Allt är med andra ord precis som det ska. Förutom att rådjuren fortfarande inte har ätit upp mina krokusar eller tulpanknopparna. Jippi! (Så länge det varar.)

34 är också en siffra...

Jag fyller år idag. 34. Det är också en siffra. Just idag känns 34 förfärligt gammalt. Väcktes av snorig Victor 04.45. Leka! Febrig Jonas hostandes bredvid. Nattvandrande Hugo uppkrupen mittemellan i vår redan smala säng. Trött trött trött trött Imorgon känns det nog bättre. Yngre. Då ska jag inte göra särskilt mycket alls, mer än att läsa sagor för Hugo och sova. Långtripp till Grästorp. Gôtt!

Test: Hur mycket skvätter våffelsmet?

Ungefär så här mycket om man gör på 2 dl mjöl, 2,5 dl mjölk och precis har lagt i ägget:

Även om ägget och hälften av smeten är kvar i skålen så hamnar smeten överallt. På kökssoffan, uppe på spisfläkten, på hallgolvet, på kylskåpsdörren, över hela matbordet, på mammas byxor och...ja, det syns kanske lite... (nej, det syns inte att hela diskmaskinsluckan är randig av smet, men det kan ni kanske ana ändå).

Och så här lycklig kan man bli när man inser att mamma faktiskt inte orkar bli särskilt arg på en, fast man förstör lunchplaneringen...

För varför ska jag bli arg på honom, när det är jag själv som inte fattar att han har teleskoparmar som går att fälla ut vid behov, dvs när allt är utom räckhåll... Jag blev bara väldigt tyst och insåg att jag snart kommer att ha ett väldigt rent kök och att det förmodligen var på tiden med en storstädning där i alla fall. Men idag skiner ju solen!!

Vinternostalgi

Nu så här när snön sakta men säkert smälter bort och medan Jonas och Hugo hackar sönder vår skridskoisförsedda uppfart, blir jag lite lycklig över den vintern vi har haft. Tänk - snön har legat på plats sedan mitten av december och vi har sluppit en massa blask och modd stup i kvarten. Nu är det desto mer av den varan, men i alla fall. Visst har vi haft en vacker vinter?

Så här vacker var vintern, åtminstone i Grästorp, på nyårsdagen.

En timme efter denna bild togs minskade vinterns skönhet drastiskt, då Jonas insjuknade (eller utsjuknade passar bättre) i vinterkräksjukan. Tack för att jag slapp!

Bajs

Förr eller senare är det väl nödvändigt för en bloggande tvåbarnsmor att komma till ämnet bajs. Nu är det förr...eller senare. Victor har upptäckt vart bajsblöjorna tar vägen. Och vi har upptäckt att det vore bra med lock på sopkorgen i badrummet... Så. Klart med det ämnet. Och nej, inga bilder idag! Inte ens på det väldigt välstädade badrummet.

Ich habe Angst!

Skrivkramp. Kommer inte igång. Hör mina egna råd som jag brukar ge elever, men det funkar inte. Jag är nog så innerligt rädd för att inte lyckas och därför tillåter jag mig inte att lyckas över huvud taget. Jag är ju lärare, för guds skull! Jag har handlett hur många specialarbeten, projektarbeten och historiska uppsatser som helst - jag vet hur det ska gå till. Det är väl precis där felet ligger. Tänk om jag, som ju är lärare, inte får igenom min uppsats i juni? Tänk om jag har missat massor av tidigare forskning inom området? Tänk om min undersökning blir för snäv och inte ger något alls. Tänk om jag får ihop 5 sidor och inget mer - det blir det ingen C-uppsats av!! Och tänk om min handledare tycker att jag är alldeles för beroende av hans hjälp för att kunna anses ha gjort en självständig undersökning... BLÄ! Måste bara starta min laptop och börja. Så här: 1. INLEDNING...