Det var en gång två töser på en gala för bloggande barnafödare. Glada i hågen begav de sig till närmaste bar för att friska upp gommarna efter en lång middag med en massa prat och skratt. I baren fanns en kvinna (låt oss kalla henne Bar-Berit) och en manlig sak (låt oss kalla honom Under isen-Urban). Till historien hör även en liten kvinnlig varelse (låt oss kalla henne Virr-Vera).
De båda töserna bestämde sig för att frossa i varsin Mojito, varpå den ena av dem påbörjade jakten på att få beställa. De iakttog noga både Bar-Berit och Under isen-Urban och kom fram till att det var Bar-Berit som skulle få glädjen att röra ihop deras drinkar, eftersom hennes manlige side-kicks barkunskaper verkade sträcka sig till att ta av kapsylen på en ölflaska.
Sagt och gjort. Bar-Berit tog emot beställningen med orden: "Jag har precis skickat iväg Virr-Vera för andra gången för att hämta mynta - var visst problem med nåt lås - så det dröjer lite." Okej, tänkte töserna. Vi vill ju gärna ha mynta i vår Mojito, så vi får väl vänta....och vänta...och vänta...på att Virr-Vera återigen kom tillbaka utan någon mynta! Bar-Berit V.I.S.A.D.E vilken nyckel flickstackarn skulle använda...och töserna väntade. Igen.
Så plötsligt var myntan på plats och Bar-Berit påbörjade ett glas och Under isen-Urban hjälpte till. Trodde töserna. Ända tills han hällde ut allt i hennes shaker och gjorde rent den. Och ända tills Bar-Berit tog mjölk och rödfärgad Monin i en ny shaker... "Sånt finns inte i Mojito" tänkte beställartösen och blev med ens mycket uppmärksam på aktiviteterna bakom baren. UNDER ISEN-URBAN höll på med deras drinkar lik förbaskat! När båda glasen var nästan fyllda lyckades denne bar-virtuos krascha det ena, så då blev han tvungen att göra rent.
Under tiden hade effektiva Bar-Berit gått vidare till nästa beställning - ännu en Mojito. Hon såg det nästan fyllda ensamma glaset och trodde att Under isen-Urban redan påbörjat denna ensligt beställda drink. Hon gjorde raskt färdigt det hela och överlämnade det till beställerskan. Detta var en mycket klok och vänlig kvinna, som stilla påpekade att den där drinken troligtvis tillhörde de båda töserna. Bar-Berit blev förvirrad och undrade om töserna inte redan fått sina läskande drycker, varpå beställartösen å det bestämdaste hävdade motsatsen och ingående beskrev Under isen-Urbans debackel med glasen.
Bar-Berit suckade tungt, iordningställde ytterligare två Mojitos som snarast överräcktes till de, vid det här laget, mycket törstiga töserna. Äntligen!
Snipp snapp snut, så var sagan och festen slut.
Haha, underbar saga! Den ska jag nog läsa ikväll för barnen! Synd bara att den var sann... ;)
SvaraRaderaDu har skrivit så bra om galan, så jag tror jag kör latmansstilen och hänvisar till dig. Orkar liksom inte skriva om allt! ;)
KRAM!
Det får du! Hänvisa alltså.
SvaraRadera(Ja, du får väl läsa för barnen också om du tycker att det känns som en lämplig godnattsaga...)
/Jennie