Gipsväck och WeRFamily

Idag ryckte lilla mamma sig i kragen och stoppade eventuella sjukdomssymptom längst ner i väskan för att åka med Hugo till Aleris specialistvård i Rinkeby och befria hans arm från gips.

(Ont i halsen, fastän rösten fungerar riktigt bra. Kli i ögonen - inte ögoninflammation väl...? Trött, trött, trött.) - hade jag med mig hela dagen.

Han ville hemskt gärna åka tåg och buss och jag tyckte det kändes helt okej att slippa vägfokusera mitt i rusningstid, så pendeltåg till Spånga och sedan vidare med buss. Precis som sist, blev vi väl omhändertagna på frakturmottagningen och Hugo tyckte att det var jätteskönt att bli av med gipset. Han har inte velat haft en långärmad tröja på en månad (och jag har krigat med jackan de senaste veckorna), men idag ville han genast ha lång ärm på sig.

Efter vad som kändes en evighets resande kom vi in till Stockholm och gick till Gallerian och åt glass. Sedan fortsatte vi till Café Opera, för en snabbvisit på ett WeRFamily-event. Några företagspresentationer lyssnade vi på, medan vi åt lunch - Emil och jag.

Sedan gick vi ett varv och tittade på utställarna innan vi gick därifrån.

(Hade jag inte haft väskan full med halsont och trötta trötta svidande ögon, hade vi nog stannat längre. Hann ju nästan inte titta på någon av de andra besökarna ens...)

Förutom några riktigt trevliga möten, fick vi med oss en goodiebag som hette duga. Jag kommer att återkomma till innehållet vid senare tillfälle.

Efter ett utlovat leksaksaffärsbesök, satte vi oss på tåget hemåt.

Trötta båda två.

Hugo nöjd och glad över sin böjbara lättviktiga arm. Lilla mamma nöjd och glad över att ha klarat sig igenom dagen stående. Typ.