Desperation

Ta inte bort mig! Snälla, låt mig växa! Jag lever fortfarande! Jag lovar! Se bara mina vackra blommor. Jag har inte kraft för så mycket mer än detta, men om du bara gräver upp mig och beskär mig, ger mig ny jord och ny plats, så lovar jag att bli bättre. Jag vill bara inte hamna i en jordhög med annat som ratats den dagen min växtplats grävs bort för att ge rum åt ny dränering. Så snälla! Låt mig växa! Jag finns ju!

Dagsformen

För några månader sedan såg vår häck ut så här:
 

Alldeles nyklippt och fin efter vintern.

Det är en cirka 105 meter lång ligusterhäck, som vi planterade hösten 2006. Först vårvintern 2008 beskar vi den första gången. Sedan har vi släppt upp den ungefär 10-15 cm per år för att få den så tät som möjligt. I år är första gången vi beskär den två gånger på samma säsong. Det har också blivit dags att försöka få till en hyfsat snygg form på den. Det är vad vi har pysslat med idag.
 

Den växer så det knakar, även om det knakar ojämnt på de där hundra metrarna. På sina ställen är den jättetjock och vacker och på andra är den smal och pesig. Men det jämnar nog ut sig till slut. Där den växt mest har vi säkert tagit 15-20 cm både på höjden och på båda sidorna. Nu börjar den se ut som en riktig häck. Lovely!



Det finns annat som växer så det knakar. Så här ser vår årsnya rabatt ut nu:



Hosta, daglilja, astilbe, höstanemon och spetsmössa syns bland annat. Sommarsolen har skördat sina första offer i rabatten - en liten höstanemon och en liten daggkåpa ville inte alls vara med. Så helt plötsligt finns det lite nytt utrymme... :)
 
Rabarbern och lavendeln trivs alldeles utmärkt. Gôtt!

Hugos 5-årstårta: dinosaurietårta

(Så här var jag på väg att inleda detta inlägg: "Jag är inte särskilt duktig på att göra figurtårtor, men..." Det är ungefär lika bra som att inleda ett tal med "Jag är ju ingen talare, men" och så pratar man i en kvart. Uttrycker man sig på sådant sätt ska man inte tala eller göra figurtårtor alls. Alltså. Ingen bra början. Därför börjar jag inlägget på ett helt annat sätt. Alldeles här nedanför.)

Förra helgen hade vi kalas för Hugo och han hade beställt en dinosaurietårta. Och jag gjorde en. Just den här sortens dinosaurie kallas tunggumpad hästosaurie. Så himla snygg. Så klart. Man är väl proffs?!



Som inspiration använde jag denna tårtbeskrivning, men jag började på ett alldeles för kort fat, så jag fick göra om designen för att passa underlaget. Därav den tunga gumpen.

Alldeles oavsett hur tårtan såg ut, så var den himla smarrig. Jag gjorde min bästa tårtbotten och fyllde med jordgubbssylt och en läcker citronkräm, som gjorde det hela riktigt fräscht i värmen. Grädden är färgad av blå och gul karamellfärg och dekorationerna består av nonstop, grön marsipan och röd tårtglasyr.

Citronkräm

5 äggulor

1 dl strösocker

rivet skal och saft av 1 citron

75 gram smör
______________

Vispa samman äggulor, socker och citron i en kastrull. Vispa rejält under tiden som såsen sjuder och tjocknar. Låt krämen svalna lite innan du rör i smöret. Sedan ska den kallna helt innan den används som tårtfyllning. (Receptet kommer från Sju sorters kakor, sjuttiotredje upplagan, sid. 167)

Laaaata dagar!

I dagarna tre har pojkarna och jag mest skrotat runt utan att egentligen göra någonting. Ändå har vi haft fullt upp.

I tisdags for vi till Nyköping för att sammanstråla med två av mina vänner och deras barn. 3 mammor och 6 barn (i åldrarna 2 till 11) gjorde staden osäker. Jag blev så sugen på att se "Nyköpings gästabud" efter att ha sett förberedelserna kring Nyköpingshus.
 

Victor hittade en liten buut att leka i när vi stannade i hamnen för en glass. Alldeles lagom stor skuta för honom.

Efter att ha blivit ompysslade med god mat, härlig lek, en massa mattstuds, mammasnack, sköna sängar och lagoma utflykter for vi hemåt igen. Genast fick vi ett par timmar tillsammans med Rebecca och hennes ungar, som åt middag här och fick med sig några av vår privata handelsträdgårds sista skatter. (På lördag börjar vi gräva bort altanen med kringliggande rabatter, som nu nästan är tömda.)

Och denna dag, som snart är slut, har vi avnjutit i ett litet skärgårdsparadis - en liten vik på Rånö - tillsammans med farmor och farfar.
 

Ljuva lata dagar fyllda av liv! Sådana samlar jag på.

Nödsändning från landet

När mor och far kom hit i fredags, hade med sig en massa godsaker från grönsakslandet. Deras trädgård bjuder på allt från potatis och vitlök till sparris och nektariner. Vår bjuder mest på gropar och ogräs känns det som, så precis allt som är hemodlat känns exotiskt och fantastiskt välsmakande.Nyss upptagen potatis, två sorters salladsblad, grön härlig squash, en liten fläta av fjolårets vitlök, en stor bunke söta jordgubbar, en hel skål var med smultron till pojkarna och en påse med ljuvdoftande fläder till mig! Simmig saft mognar nu till sig i källaren. Smarr!Mamma och jag skrattade lite när jag stod och plockade upp allt. Hon sa att det är ungefär som under beredskapstiden i Sverige (under andra världskriget) när det var stor matbrist i städerna, medan folk på landsbygden klarade sig riktigt bra tack vare sina odlingar. Då brukade lantissläktingarna resa till stadssläkten och ha med sig både det ena och det andra för att göra livet lite enklare för storstadsborna. Nu är det ju inte så att det råder någon som helst matbrist i detta hem, egentligen. Däremot är det ibland brist på sådant som har odlats i sin egen takt och smakar...smakar som...som hela livet och hela världen.Vi har nästan gjort slut på alltihop redan, men det är väl precis så färska godsaker ska ätas. Medan de fortfarande är färsk-färska.

Måndagslista v. 27

Idag, måndag, är jag lite trött men väldigt glad över:

• alla nära och kära som har firat Hugo med oss! Vi är nästan lite kalasbakis efter alla kalas som precis har passerat. Tack också för allt fint Hugo har fått. Både bra och roliga saker.
• min mor och far. Utan er hjälp...
• att jag har börjat rensa bland barnens leksaker. Skönt att vara igång med det. Den stora lådrensningen blir när de byter rum. Då ska ingen låda bara "flyttas över", utan jag ska gå igenom varenda pryl först.
• att vi inte ska ha födelsedagskalas här hemma igen förrän om nio månader. Så gôtt att ha det avklarat. (Missförstå mig inte - jag gillar kalas - men det är ju lite pyssel runtomkring som inte är lika kul.)
• att jag och pojkarna snart ska dela ett drygt dygn med mina vänner Anna och Mia och deras respektive barn. Mysigt mysigt! Mycket lek och bus dagtid, mycket vuxensnack kvällstid. Tanka tanka tanka energi!
• min fläderblomssaft som står på tillväxt i källaren. Jag fick en hel påse med blomklasar av mor och far i fredags och jag gjorde raskt två omgångar av detta recept. Ska bli spännande att se exakt hur god saften blir.
• alla härliga, tokiga, busiga, roliga dagar jag har med mina pojkar. Måste minnas att njuta!
• (faktiskt) att det är lite moln idag. Fortfarande tjugo grader, men inte stekande sol. Skönt med mellandagar ibland, så man får en legal ursäkt att bara dega och spela spel och annat mysigt.
• den härliga badsjön vi har hittat till tack vare Rebecca. Det tar ett tag att komma dit och hem, men det är det värt. Så skönt!
• min man. Som står ut. :D

Andra listor finns hos Jenny.

Kalashelg i sikte

Vi väntar mormor- och morfarsbesök idag, kalasbakning pågår och både lördag och söndag ska det firas femåring. Bloggen får vila ett par dagar (tror jag). Återkommer med bak- och kalasrapport nästa vecka. Ha en skön helg - i regn eller sol!