Slutet på en fönstersaga

Jag har tidigare visat vad som växt fram utanför mitt köksfönster. Om några veckor levereras vårt kök, så nu är det intensivt arbete med att färdigställa det som behövs innan dess. I helgen tog jag nedanstående två bilder ur mitt lilla fönster.

De allra sista fönsterbilderna... Nu sitter där en plyfaskiva och nästa gång det kommer in ljus den vägen är när det nya köket är klart (på andra sidan) och det gamla köket är utrivet och det är dags att ta upp ett nytt dörrhål ungefär där fönstret har varit. Åh, som jag längtar dit! :)

Just nu har vi nog världens knäppaste kök. Ena fönstret är igensatt med en plyfa och det andra fönstret är ett ruggligt badrumsfönster. Fantastisk utsikt, med andra ord. ;) Det ska ju bli badrum i en del av detta utrymme så småningom. Dusch i hörnet vid högskåpet och kylen, handfat på väggen där kökssoffan står... Det kommer att bli så bra, även om det är lite svårt att se det framför sig just nu.

När tiden stått still...

...är det svårt att bara starta upp igen, som om ingenting har hänt. 

Ingenting har hänt, för övrigt. Det finns ingen tragisk historia bakom denna rekordlånga bloggtystnad. Bara en trött nästan trettioåttaårig kvinna, som ibland får slut på ord och alltid har sju saker att göra, som är färdig med fasader och tomma leenden. Jag vill gärna skriva, men det blir liksom inte av. Det kommer inga löften om att nu, nu, nu minsann, ska här skrivas eller att det åtminstone kommer ett inlägg i veckan. Vi får se vad det blir. Om det blir. Det som blir. 

Detta mitt första inlägg 2014 får bli rakt uppochner Jennie. Utan fasader - här är jag nu:

- jobbtung. Jag skulle så gärna vilja undervisa, bara undervisa, och inom min arbetstid kunna förbereda och efterarbeta alla lektioner så som eleverna förtjänar. Om jag ska göra mitt allra bästa i alla mina arbetsuppgifter behöver jag en 60-timmarsvecka istället för 46-timmars. Inte för att jag är långsam eller slö utan för att tiden helt enkelt inte räcker till, oavsett hur effektiv man är. 

- köksglad. För en vecka sedan skrev vi under köpekontraktet för vårt nya kök. Om en vecka går det i produktion och om nån månad kommer det till oss. Det känns som en riktigt milstolpe i vårt mångåriga husbygge. 

- mammig. Lillebror vill helst mamma. Vill helst somna på armen. Vill helst vakna bredvid mamma. Vill helst vara väldigt nära. Han får det. Även om jag sover bäst med eget utrymme. 

- längtansfull. Vi har en resa att se fram emot och den närmar sig snabbare än vi förstår. Nästa vecka ska hela familjen fixa pass, sedan är vi nästan redo.

- trött. Sådär allmänt energitom utan någon egentlig anledning. Behöver fylla på. 

- ännu mer längtansfull. Imorgon en dag med nära vänner, på tisdag en kväll med käraste syster, nästa helg tid med mor och far. Tanka tanka tanka. 

- men inte missnöjd. Finns så mycket vackert och varmt och kärleksfullt, roligt och spännande och glädjerikt häromkring. Nära. Jag försöker stanna upp och ta in det och vara i det. Det är väl därför jag inte skrivit här. Livet kommer emellan. 

Lakritschokladkola

Ytterligare en Johanna Westman-favorit är denna ljuva lakritschokladkola, av min man och syster utnämnd som världens bästa, omtyckt även av en lakritsogillare som undertecknad. Vacker är den också. I originalreceptet doppas den i choklad, men det klarar den sig alldeles utmärkt utan. 

Du hinner fortfarande göra den för att ge bort, bjuda på eller frossa i själv under julen, men den passar förstås lika bra närhelst andan faller på.

Lakritschokladkola

3 dl vispgrädde

3 dl socker

1 dl ljus sirap

1 dryg msk kakao

75 gram turkisk peppar (hårda lakritskarameller)

2 tsk smör

Klä en form, max 20x20 cm, med bakplåtspapper. (Som jag skrivit tidigare: smöra formen lite lätt, så sitter pappret på plats.)

Krossa karamellerna i en mortel. Blanda alla ingredienser utom smöret i en vid gryta. Låt koka upp under omrörning. Koka sedan kraftigt utan lock och utan att röra tills termometern visar 120-122 grader. (Det tar ungefär 15 minuter.) 

Ta grytan av värmen, rör ner smöret och häll smeten i formen. Låt kolan svalna lite innan du ställer den kallt för att stelna. 

Skär kolan i lagom stora bitar och vira in dem i bakplåtspapper eller folie, så att de inte fastnar i varann. Bästa sättet att skära dem är det samma som jag beskrivit sist i inlägget om vaniljkola. Då får man vackra, blanka bitar. Förvaras svalt. Bjudes frikostigt. Eller ätes frikostigt i avskildhet. ;)

Mjuk pepparkaka

Denna mjuka pepparkaka är lika god att äta nybakad som bortglömd...om den överlever den ljumma fasen. :) I skrivande stund står en ny i ugnen och den ska jag inte ens tjuvsmaka på ikväll; den är en julaftonsbeställning. 

Mjuk pepparkaka

100 g smör

2 ägg

2 dl socker

1,5 dl gräddfil

ca 1,5 tsk nejlikor (stötta till fint pulver)

ca 1,5 tsk ingefära

drygt 2 tsk kanel

3 dl vetemjöl

1 tsk bikarbonat

Börja med att smälta smöret, så hinner det svalna under tiden du vispar ägg och socker poröst. Blanda ner övriga ingredienser (inklusive smöret) och häll smeten i en smord och bröad form (ca 1,5 l). Grädda i nedre delen av ugnen, i 175 grader, i ca 45 minuter. 

Vaniljkola

Sedan många år tillbaka brukar jag packa ner mina formar och prylar och bege mig till svärmor för en dags gemensam julgodistillverkning. Favoritrecepten är gjorda av härliga Johanna Westman, som jag haft glädjen att besöka föreläsningar med och träffa några gånger. Hon är lika go som sina recept! :)

Denna vaniljkola brukar vi inte göra varje år - vi har nog bara gjort den ett par gånger - men i år blev den riktigt bra. Lagom seg och fylld till bredden av härlig vanilj. Äkta vanilj. En hel stång. (Prickarna syns om man klickar på bilden och förstorar den.)

Jag förvarar alltid mina vaniljstänger i en glasburk med någon centimeter vit okryddad sprit i botten. Då håller sig stängerna mjuka och smakrika och är lätta att arbeta med. Stängerna tar inte smak av spriten, men vill man går det förstås att skölja av stången lite snabbt innan användning.

Vaniljkola

Till en form 20x20 cm behöver du:

2 dl vispgrädde
1 dl ljus sirap
3 dl socker
100 gram smör
1 vaniljstång

Täck formen med bakplåtspapper, även kanterna. (Smöra gärna formen lite lätt, så håller pappret sig på plats.)

Blanda allt utom vaniljstången i en tjockbottnad kastrull. Skär vaniljstången på längden, skrapa ur fröna och blanda ner både frön och stången. Låt blandningen koka upp och sjud sedan på svag värme tills termometern visar 120 grader (upp till 122 brukar gå bra - beror på hur seg/hård man gillar sin kola).

Häll kolasmeten i formen, låt den svalna i rumstemperatur innan du ställer den i kylskåpet för att stelna, gärna över natt.

Lyft över pappret på en skärbräda, skär kolan i lagom bitar, slå in dem i något fint papper - folie eller bakplåtspapper. Förvaras svalt.

När jag skar kolan var det ganska varmt i köket och den ville bara klibba ihop innan jag hann slå in bitarna i papper, så jag skar en "längd" i taget, lyfte över den på en skärbräda och ställde in formen i kylskåpet igen medan jag slog in bitarna. Sedan fram med formen och samma procedur igen. Då blev det lätt att skära och få till fina bitar.

Sena lussebullar

Lussebullar...

...kommer jag inte helt överens med. Jag älskar saffranssmaken och doften av nybakta lussebullar. Just färska kan jag äta flera stycken, men sen är det bra. De blir stenhårda så fort de har svalnat - smuliga, torra, blä.

Jag har testat otaliga recept och ja, jag har använt kesella, men ingen ingrediens har varit "mirakelmedlet" för den evigt mjuka lussebullen.

Fram tills NU. Dessa bullar var smarriga nybakta, mjuka dagen efter (utan microns hjälp) och är riktigt goda upptinade (i micron), till och med goda dagen efter upptiningen. :) Vilken är då den fantastiska ingrediensen?

Ingen. Det är inget konstigt i degen alls. Det handlar bara om HUR du bakar. Det handlar framför allt om temperatur på ingredienserna och tiden för jäsning. I boken "Sju sorters julkakor" (Cecilia Vikbladh, 2010) hittade jag receptet och hon har skrivit "Saftigare och luftigare lussebullar är svåra att hitta." och det kan jag absolut skriva under på!! Nu har jag hittat det där receptet som jag kommer ha använt när barnbarnen kommer och lussefikar... :)

Ta fram alla ingredienser i tid, så att de är rumstempererade - gäller även mjölken.

Lussebullar (60 st)

Deg 1

5 dl mjölk

75 g jäst

1 dl socker

12 dl vetemjöl

2 pkt saffran (1 g)

Rör ut jästen i mjölken och blanda ner övriga ingredienser. Arbeta degen i maskin på ganska långsam hastighet i minst 5 minuter (eller minst 15 min för hand). Låt jäsa under bakduk i nästan 1,5 timme.

Deg 2

4 dl mjölk

2 dl socker

300 g rumsvarmt smör i bitar

6 äggulor

en nypa salt

ca 2 l vetemjöl

russin och ägg till pensling

Häll mjölk, socker, smör, äggulor, salt och 1,5 l av mjölet i bunken med den första degen. Arbeta samman till en deg i minst 10 minuter på låg medelhastighet. Tillsätt mer av mjölet under tiden, men spar ett par dl till utbaket. Låt degen jäsa ytterligare drygt 1,5 timme.

Häll ut degen på lätt mjölat bakbord och forma lussebullar. (Arbeta inte in för mycket mjöl i bullarna, det gör inget om det blir lite kletigt medan du bakar ut dem.) Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper och låt dem jäsa under bakduk ca 30 minuter. Sätt ugnen på 175 grader och lägg russinen i lite blöt, så bränns de inte i i ugnen sedan. 

Dekorera med russin, pensla med uppvispat ägg och grädda i undre halvan av ugnen 8-12 minuter, tills de har fått fin färg. 

Låt svalna på galler under bakduk. Frys dem så fort de svalnat om du inte tänker äta alla 60 på en gång. ;) 

Chokladkolakaka

Idag fyller min moster 65. Det firar vi i all enkelhet här på "fel" kust med en lättbakad och smakrik chokladkolakaka. Grattis, kära moster! Kram får du nästa gång vi är på samma plats. :)

Chokladkolakaka

125 g smör
1,5 dl socker (jag använde rårörsocker)
2 ägg
1,5 dl ljus sirap
3 dl vetemjöl
0,5 dl kakao
1 msk vaniljsocker
en nypa salt
0,5 tsk bakpulver

Topping

200 g philadelphiaost
2 dl florsocker
100 g mjölkchoklad

Smält smöret och rör ner socker, ägg och sirap. Rör sedan ner de torra ingredienserna. Smörj och mjöla en springform, ca 24 cm i diameter. Häll smeten i formen och grädda kakan mitt i ugnen, 200 grader, i ca 20 minuter. (Håll koll på tiden, så att kakan inte blir för torr.)

Blanda färskost och florsocker till en slät frosting. Hacka chokladen. Bred frostingen över kakan i valfritt "mönster" och fördela chokladhacket ovanpå.

Grundreceptet till själva kakan är hämtat ur tidningen "Hembakat" (nr 6 2013), men jag har ändrat det lite och toppingen är egenkomponerad.